Någon berättar för dig om en olycka. Du grips av känslan att inte veta vad du ska säga, svara, göra. Glöm det. Att vi alltid ska använda orden är en lögn, släpp det. Lyssna, var där och vad du än gör, ifrågasätt inte personen som öppnat upp sig för dig på de allra känsligaste och djupaste planet. Du behöver inte alltid tycka, snarare känna och att känna med personen som visar en helig tillit till dig. Om du får vara med om det här, då betyder du något för den personen. Hur vackert är inte det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar